Det kommer kräva jobb

Det här kommer ju inte att komma av sig själv. Det inser jag, det vet jag - ändå har jag bara väntat på att det ska komma till mig. Men det gör det inte. Jag försöker, det går ett tag, sedan kommer ursäkterna som ett brev på posten, och jag köper dem rakt av. Bara så där. Med hull och hår. Köper jag det inte direkt, så är jag snabb med en ny ursäkt.

Jag måste tänka på mitt mål om ett år. Jag ska klara det. Jag kan klara det. Det kommer att gå. Men det kommer kräva jobb.

Det är orealistiskt för mig att sätta upp ett ambitiöst träningsschema, för det faller så ofta och när det faller så blir jag besviken på mig själv för att jag inte fixade det - inte den här gången heller. Ulrika tippsade mig igår om något hon läst om Martina Haag, hon kom igång med sin träning genom att tänka att hon skulle göra någonting vad som hellst i motionsväg men inte låta det gå mer än tre dagar mellan tillfällena. Det känns som en realistisk plan även för mig.

Om jag jobbar på det - så kommer det här att gå, jag kommer att nå mitt mål. Det stora Målet håller jag lite hemligt än så länge, men jag kan säga som så att det innebär att jag ska bli en hurtbulle 2010.